Människor har vävt tyger sedan väldigt länge tillbaka, långt innan det skulle benämnas som någon form av industri. Det stora klivet framåt kom under 1700-talet då industrialiseringen började.
Medan det hade funnits viss teknologi redan innan, som bord för att mangla, var en av de första revolutionerade uppfinningarna för textilindustrin den flygande skytteln som uppfanns 1733 av John Kay. Detta redskap gjorde så att vad två till fyra personer kunde väva tillsammans kunde nu utföras av en enda person.
På grund av att vävningen gick så mycket snabbare fann man sig även i behov av att kunna få fram garn till vävstolar, vilket i sin tur ledde till att Spinning Jenny uppfanns 1764. Denna maskin kunde i början spinna samman åtta trådar men kunde så småningom hantera upp till 100 trådar på en och samma gång.
Under 1800-talet fortsatte industrialiseringen av textilindustrin att göra stora steg framåt. Man började använda en hel del ångmaskiner och göra nya och bättre versioner av de verktyg man redan använde. 1830 skapades till exempel den första mekaniserade vävstolen av gjutjärn och var den första vävstolen som var bättre än de gamla handvävstolarna. Mannen bakom denna skapelse var engelsmannen Richard Roberts och vävstolen kallades för Roberts Loom (loom är engelska för vävstol).
Under första hälften av 1800-talet gick Storbritannien från att ha endast 2 400 vävstolar vid 1803 till hela 250 000 vid 1857.